Sömn – varför så viktigt?

Sömnen är ett tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande då vi är avsevärt mindre mottagliga för signaler från omvärlden. Sömnen är hjärnans återställare. När vi sover stänger hjärnan av tankeprocesser och större delen av hjärnans celler ägnar sig åt återhämtning.

När vi blir trötta är det en signal på att hjärnan försöker slå över till sömn för att vi använt den för mycket. Ju mer vi använder hjärnan desto mer bränsle tas i bruk och desto mer biprodukter frigörs och kommer i omlopp. Om vi är fysiskt aktiva blir vi hungriga och behöver äta. Så är det också med sömnen. Ju mer vi använder hjärnan desto viktigare är det att få sova.

När vi får sova ordentligt blir vi glada och pigga och känner oss utvilade. Vi kan koncentrera oss bättre och lära oss nya saker. Kroppen och hjärnan får återhämta sig och vi bearbetar dagens intryck. Ämnesomsättningen och cellproduktionen fungerar bättre.

Hormoner som påverkas under sömn är bl.a. tillväxthormoner, testosteron, serotonin som höjs och kortisol och adrenalin sänks. Sömnhormonet melatonin som gör dig sömnig stimuleras av mörker och är som störst på natten mellan 2-4.

Musklerna och hjärnan återhämtar sig under den djupa sömnen i början av natten. I slutet av natten är det bl.a. känslolivet som utvecklas. Genom att vi lägger oss i tid försäkrar vi oss om att vi får tillräckligt av den viktiga djupa sömnen som börjar i god tid före midnatt.

Hjärnan avgiftas när vi sover

Under sömnen rensas hjärnan på avfall och avgiftas. Avgiftning sker som ett riktigt reningsbad för hjärnan. Sömnen är därmed särskilt viktig för den som är utsatt för toxiska tungmetaller och särskilt om de läckt in i hjärnan.

För lite sömn sätter ned den allmänna kapaciteten, men det gör också att hjärnan slammar igen, berättar forskare. Kroppen behöver således en effektiv sömn för att rensa ut amyloida plack* från hjärnan och för att utsöndra gifter, annars riskerar man få demenssjukdomar. Hjärnans knep för att rensa sig själv under sömnen är att släppa in stora volymer cerobrospinalvätska samtidigt som hjärncellerna tillfälligt krymper för att effektivisera flödet. På så sätt “sköljer” hjärnan ut gifter och fria radikaler.

Se gärna mer på Dr Mercolas hemsida via länken nedan. Där finns också en film som illustrerar hur hjärnan under natten får sitt reningsbad.

Dr Mercolas hemsida

* Amyloid plack består av insättningar av aluminiumsilikat och amyloidpeptider i nervvävnad. Den klibbiga plack byggs upp runt nervceller i hjärnan och stör normal hjärnaktivitet. Amyloid plack är förknippade med flera demenssjukdomar, bland annat Alzheiers sjukdiom och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD).

Minst en tredjedel har sömnproblem

Samhället idag är hektiskt och vi sover inte så mycket som vi borde. Ofta kan man uppleva att man ändå känner sig utvilad på dagarna. Vår kropp klarar av perioder med för lite sömn men inte långsiktigt. Sömnbristen kan vi inte ta igen med att sova längre och sova ikapp, utan vi återhämtar oss under den djupa sömnen i början av natten.

Vanliga orsaker till dålig sömn är stress, oro, press i arbetet eller på hemma plan, dåliga rutiner inför sovandet samt dålig sovmiljö. Sjukd

omar, kriser och förluster, ekonomiska bekymmer och arbetslöshet kan också skapa sömnlöshet. Man är uppe i varv och hela nervsystemet ställer in sig på vakenhet. Man får svårt att varva ner och somna. Sömnen kan bli ytligare och man vaknar kanske tidigt på morgontimmarna, och har då svårt att somna om.

Det kan också handla om att man ställer väldigt höga krav på sig själv. Obearbetade upplevelser från tidigare, negativa tankar och känslor kan också vara orsaker till stress. Man är trött och vill sova men hjärnan och kroppen kan inte slå av utan fortsätter mala på fastän man ligger i sängen.

Kroppen slutar att fungera utan sömn. Vi kan klara oss utan sömn några dygn men redan efter ett dygn kommer kroppen och psyket att börja fungera sämre. Det kan leda till trötthet, humörsvängningar, minnesproblem, försämrad koncentrations-, prestations- och reaktionsförmåga.

Om vi sover dåligt är det ökad risk för förgiftning och även ökad risk att drabbas av demens. Under dagtid sväller hjärnan av allt tankearbete vi utför och ifall vi inte sover tillräckligt försämras möjligheten att ta hand om fria radikaler och andra gifter. Insulinstörningar anses bl.a. kunna uppstå av störd djupsömn.

Dålig sömn kan också göra oss feta då en ökad tillverkning av aptithormonet Grelin samt minskad tillverkning av det aptitdämpande hormonet Leptin kan leda till att man äter mer

 Tips för bättre sömn

  • Om du inte somnar inom 30 minuter skall du stiga upp en stund för att bryta sömnlöshetsmönstret, så du inte ligger sömnlös
  • Var aktiv när det är ljust och vila när det är mörkt
  • Försök sova på de tider som passar dig. Är du morgonmänniska eller kvällsmänniska? Om du kan, låt det styra dina sovtider! Den som har svårt att somna på kvällen behöver få dagsljus på dig före lunch tid. Är du mera kvällstrött behöver du få dagsljus senare på eftermiddagen.
  • Ha regelbundna sovtider
  • Sov mellan 6-9 timmar per dygn (som vuxen)
  • Aktivitet och lågintensiv motion under dagtid bidrar till god sömn
  • Ge dig själv ”ledigt” från din oro under natten.
  • Inga gifter i kroppen – koffein och alkohol stör sömnen
  • Sovrummet skall det vara mörkt, tyst och svalt, inga elektriska apparater, mobiltelefoner eller datorer i närheten
  • Arbeta inte i sängen
  • Avslappnande behandlingar hjälper ditt nervsystem att slappna av. Ibland behöver man få hjälp med komma ner i varv och få bort stresspåslagen.

Tillskott och drycker:

  • Drick lugnande drycker innan du lägger dig. Varm mjölk innehåller tryptofan som behövs för hormonet serotonin. Serotonin skapar sömnhormonet melatonin som i sin tur gör oss trötta och är högre när det är mörkt.
  • Te av johannesört, kamomill, passionsfrukt, humle, valeriana är också lugnande.
  • Tillskott som magnesium, zink och b-vitaminer och L-tyrosin ger också bättre sömn.

Hur mycket behöver jag sova?

  • 0-1 år: 14-16 timmar
  • 1-3 år: 12-14 timmar
  • 3-9 år: 9-12 timmar
  • 9-14 år: 9-10 timmar
  • 14-18 år: 8-9 timmar
  • 18-30 år: 8 timmar
  • 30-60 år: 7-8 timmar
  • 60-70 år: 6,5-7 timmar
  • > 70 år: 6-6,5 timmar

Vill du ha mera hjälp av oss? Boka en tid till oss för behandling

Källor:

http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ma-bra/Somn–avslappning/Somn/

http://www.stressforskning.su.se/stress-s%C3%B6mn/om-stress-s%C3%B6mn/om-s%C3%B6mn

http://www.stressforskning.su.se/stress-s%C3%B6mn/om-stress-s%C3%B6mn/om-s%C3%B6mn/tips-f%C3%B6r-b%C3%A4ttre-s%C3%B6mn

http://www.halsosidorna.se/Somn.htm

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Somnsvarigheter/#section-1

http://www.tf.nu/nyhet/hjarnan-avgiftas-under-somnen/