Varningssignaler vid stress

Kroppens varningssignaler är tydliga – en massa problem börjar uppstå som du kan uppmärksamma. Få personer har alla dessa symtom, men oftast ett eller flera. Alla symtom är övergående när stressproblematiken blir bättre. Glöm inte att de individuella symtomen också kan vara indikation på en annan sjukdom. Lär dig känna efter och lyssna på vad din kropp försöker säga dig.

 

 

Svag och skör tarmslemhinna. Lätt att få störningar i matsmältningen t.ex. uppsvälldhet och ont efter mat eller mag- och tarmkatarrer. Candidabesvär och svampinfektioner. Förstoppning och/eller lös i magen. IBS eller colon irritabile.

 

 

Försvagat immunförsvar. Man får lättare infektioner eller inflammationer i kroppen. Ont i kroppen. Många beskriver oförklarliga besvär och ”märklig” värk som uppstått eller kommer och går och förkylningar som återkommer eller inte går över.

Försämrad leveravgiftning. Märker man inte så lätt förutom att man börjar tåla alkohol dåligt. T.o.m. ett glas vin kan göra en sjuk. Även plötsliga hudbesvär eller klåda uppstår spontant eller efter en penicillinkur. Ilska frustration eller att man inte orkar bli arg fast man borde det. Huvudvärk och migrän är också ett vanligt leversymptom.

 

 

Dålig REM-sömn. Dålig REM-sömn innebär att även fast man kanske sover hela nätterna kommer man inte ner i djupsömn och man känner sig inte utvilad och återhämtad. Man kan också ha svårt att sova en hel natt. De flesta vaknar flera gånger per natt. Det kan vara svårt att koppla av hjärnan och tankarna håller en vaken.

Viktökning/-nedgång. Om stressen får pågå länge påverkas sköldkörteln och vi får fel på ämnesomsättningen.

Känslosvängningar. Lätt att bli labil med aggressioner och gråt som är svår att kontrollera.

 

 

Kronisk trötthet. På grund av att vi andas ytligt, tätt och oregelbundet då vi har stresspåslag syresätter vi inte våra mitokondrier (energiproducenter) vilket gör att vi känner oss konstant trötta.

Okontrollerade svettningar eller känsla av kyla. Det kan leda till att man får hormonella störningar på sköldkörteln. Men man kan även ha mycket symtom på sköldkörtelstörning utan att ha fel på hormonerna s.k. hypotyreos typ 2. Har vi stresspåslag blir vi kallare om händerna och fötterna. En kropp i lugn och ro har en fingertemperatur mellan 28-32 grader och är vi stressade brukar fingertemperaturen sjunka under 28 grader.                                          

Sockerstörningar. Lätt att förväxla med sköldkörtelstörning. Ökat behov av sötsaker. Forskning vid bl.a. Sahlgrens sjukhus har visat att när HPA-axeln är ur spel får du lätt fel på sockernivåerna i kroppen. När energi behövs och det finns ingen att ta av, tas det av depåerna (fetterna). Svänger det här mycket och ofta får vi ofta sockertoppar och sockerfall med överansträngd bukspottkörtel och som kan i slutändan leda till diabetes typ 2. Det är inte självklart att få diabetes typ 2 av övervikt eller dåliga matvanor utan man utvecklar en intolerans mot sitt eget insulin p g a stresshormonernas rundgång.

Hjärtrusning. Inget farligt även om många upplever det som väldigt obehagligt. Uppkommer ofta när man lägger sig på kvällen. Det känns som om hjärtat slår hårt och fort. Ett direkt resultat när nivåerna av fria radikaler är höga i kroppen. (Den mängd celler som bryts ner sker fortare än produktionen av nya).

 

 

Ångest, panikångest och depression. Neurotransmittorer i hjärnan som gör att vi mår bra sjunker – serotonin, dopamin och oxytocin. Vi går in i en depression. Ångest, panikångest, apati, uppgivenhet och sorg. Därför skriver läkare ut SSRI-preparat för att höja serotoninet fast grundproblemet inte är depression.

Sexlusten. För många så avtar sexlusten radikalt eller försvinner helt. Mängden sexhormoner sjunker också och det här kan vara en bidragande orsak till att ha problem med att bli gravid.

Neurologiska sensationer. Domningar, pirrningar eller stickningar i kroppen. Oftast i armar och/eller ben i ena kroppshalvan. Liknar indikationer på MS eller stroke, men behöver inte alls vara det. Vid sådana symtom ska man alltid försöka få en neurologisk undersökning för att eliminera allvarliga störningar.

Kognitiva besvär. Vid utbrändhet får man så kallade kognitiva besvär. Det betyder att hjärnan får svårt att utföra de mest enkla sakerna. Man får svårt att komma ihåg saker, svårt att ta in information. Man får svårt att fokusera och koncentrera sig. Det blir svårt att ta de mest enkla beslut, omöjligt att prioritera och hjärnan får mycket svårt att hantera situationer som innehåller mycket information. Man förstår inte vad som sägs, ser inte hela bilden och man blir väldigt lätt trött av för mycket intryck.

Man kan få ökat blodtryck med risk för hjärtattack eller stroke. Det är alltså väldigt allvarliga följder som kan bli om man ignorerar signalerna. Flera människor per år dör i något man heter “Karoshi” total kroppslig kollaps eller plötslig vuxendöd för att stressen gått så långt att allt bara plötsligt stannar.(inte så vanligt i Sverige, men har förekommit.)

Vi kan lätt se här hur fysiska symtom börjar uppstå. Känner du igen dig är det dags att stanna upp!

För att få mera förståelse och kunskap om vad som händer fysiologiskt i kroppen vid stress kan du läsa om HPA-axeln i ett tidigare blogginlägg här: https://reviva.fi/hpa-axeln/

Copyright Tor Dagerberg, www.dagerberg.com
Källa: Human anatomy & physiology, Elaine N. Marieb
Kliniska erfarenheter av Tor Dagerberg
Föredrag och böcker av professor Robert M. Sapolsky vid Stanford university i Cakifornia (t ex “Varför zebror inte får magsår”)
Christina Doctare (t ex “Hjärnstress – kan det drabba mig?)

1165

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.